Evelina & Ellen ger nytt liv till Abrahamsgården

Alla i Norberg känner nog till Abrahamsgården, en samling röda trähus mitt i den idylliska byn. Men det här är mer än bara byggnader. En före detta stockholmare Evelina Rönnung och Ellen Pålsson Norberg är det en riktig kärlekshistoria. Till varandra, till verksamheten de driver och till platsen där de lever.

Det började med ett fritidshus. Fortsatte med besök som blev allt längre för varje gång. Till slut kunde de inte värja sig: Ellen Pålsson Norberg och Evelina Rönnung ville lämna lägenheten på Söder och bosätta sig i Norberg.

– Många är missnöjda i hamsterhjulet och längtar efter livskvalitet. Men det är svårt att sitta i Stockholm och veta vad man ska göra i stället. Vi tänkte att vi testar att bo i Norberg i ett år. Juli är fantastiskt, men fixar vi november? Klarar vi det är det ingen tvekan, berättar Evelina.

November blev aldrig något problem, så Evelina och Ellen lämnade Stockholm och framgångsrika karriärer inom reklam och mode för en helt annan typ av liv. Abrahamsgården har anor från 1400-talet och har genom århundraden ägts av kyrkan, kronan, adeln och olika bergsmanssläkter. Nu är det i stället två kreativa kvinnor som gjuter nytt liv i den gamla gården.

– Oj, vilket ställe! tänkte jag första gången jag kom till Abrahamsgården. Men då trodde jag inte att vi skulle kunna äga det, säger Evelina.

”Jag tycker att det var en större omställning att flytta från lägenhet till hus, än att flytta från Stockholm till Norberg.” – Evelina Rönnung”

HANTVERKET ÄR GÅRDENS SJÄL

I det största av de sju röda trähus som utgör Abrahamsgården driver Ellen och Evelina en hantverksbutik med ett kurerat urval inredningsdetaljer och bruksföremål. Allt är unikt och ofta tillverkat i mindre upplagor.

– Vi vill ta tillvara hantverket, det som är själen på gården. Det vi köper in är inte trendigt, utan långsiktigt och av bra kvalitet, berättar Ellen.

Att hitta rätt hantverk är en utmaning som kräver gediget intresse och en hel del research.

– Jag letar gärna på obskyra ställen. Det är lika roligt att via sociala medier hitta nyutexaminerade konstfackelever, som att i en liten by hitta en keramiker som knappt har en mailadress, säger Ellen.

PASTA LAGAD MED OMSORG

Om hantverket är Ellens hjärteområde så är maten Evelinas. I gårdens bottenvåning har en liten intim pastarestaurang byggts, där hon serverar handgjord pasta av Dalavete som odlas mindre än en timme bort. Till restaurangen kommer både lokala stammisar, turister och tillresta. På sommaren är den grönskande innergården fylld av gäster som njuter av rätter som Cavolo nero pesto och All’amatriciana.

– Att laga mat är det bästa och roligaste jag vet! Jag har fått höra att jag inte behöver anstränga mig så, att ”det duger ändå åt Norbergarna”. Så tänker jag aldrig. Att skapa den här platsen känns så meningsfullt, och då duger bara det bästa åt Norbergarna, säger Evelina.

Knappt två år efter flytten kan Evelina och Ellen konstatera att det gick fort att bli lokalpatrioter. Innan de flyttade till Norberg varnade kompisarna i Stockholm dem för ensamheten i ett litet samhälle. Och visst fanns oron innan flyttlasset gick, men den visade sig vara obefogad.

– Att man skulle bli ensam på ett mindre ställe är en gigantisk myt! Vi har fått ett helt nytt umgänge och det finns en otrolig communitykänsla i Norberg. Ju större en stad är, desto mer ensamma tror jag att människorna som bor där känner sig, säger Evelina.

FÖRDEL DRIVA FÖRETAG HÄR

Naturen, föreningslivet och människors engagemang i lokalsamhället gör Norberg till en bra plats att leva på. Den anda som finns i byn underlättar också att driva företag här.

– I ett litet samhälle finns ett större engagemang från kommunen, vi har en personlig bankkontakt och vet vem vi ska ringa om vi till exempel behöver hjälp att skyffla grus. Dessutom är det ju förmånligt att starta företag där konkurrensen är mindre och hyrorna lägre, säger Ellen.

Visst är det hårt arbete att driva Abrahamsgården, men tillfredställelsen att jobba med något som kommer från hjärtat gör det mödan värd, och i framtiden hoppas Ellen och Evelina att fler ska jobba här, att de ska kunna hålla kvällsöppet och göra fler hantverkssamarbeten.

– Här finns så mycket potential! Nu ska vi förvalta, förgylla och utveckla den här platsen. Vi och gården kan växa tillsammans, avslutar Ellen.

Publicerad 2025-Augusti